För att Vanda ska slippa oroa sig kan jag ju berätta att jag är vid liv. (Även om det inte kändes så efter förra helgen) 

 

Mitt mentala tillstånd har väl vart lite svajigt då jag inte mådde speciellt bra i måndags av olika personliga anledningen. Kan ju dock meddela att jag mår bra igen tack vare mina bästa vänner. ♥ Vad kan jag säga mer? Hästarna har inte drabbats av mitt psykiska sammanbrott (haha) utan de har gått som klockor, båda två, hela veckan. Speciellt Martijn då han bjöd på ett otroligt avslappnat ridpass i ridhuset igår. Jasmine har också gjort framsteg och bockar inte när jag rider längre förutom någon enstaka om det kilar iväg lite för fort i huvudet. (Hon gjorde det tidigare och jag gissar att hon gör det fortfarande för att hästarnas muskler har s.k "muskelminne" och kommer ihåg att det gjort ont på ett ställa och tror att det ska göra det igen.) Förhoppningsvis försvinner bockningarna helt med tiden.

 

Nu är det helg och på måndag är det tillbaka till skolan igen. Usch, jag får ångest redan nu, lovet har gått alldeles för fort. Känns som om jag inte gjort något vettigt på hela veckan.. fast det har jag ju inte heller, hahaha!

 

Jag får sådan ångest av att över huvudtaget tänka på min blogg just nu. Inte för att jag känner press för att uppdatera, utan för att jag inte vet vilken blogg jag ska blogga på. Känns ju lite löjligt om man tänker på det, men beslutsångest är bannemej inget kul att ha.

 

Denna bloggen känns ju mest personlig. Men jag känner mig inte bekväm i att ha ett så långt namn på bloggen. Jag kan inte sätta fingret på vad det är som får mig att ogilla det. Men enligt mig så ska en blogg ha ett kort namn som är lätt att skriva in i sökfältet, med andra ord säger detta namnet emot allt jag står för, haha,

 

Sedan så har jag funderat på att börja blogga på Ungdressyr (min gamla blogg) igen. Men egentligen så passar jag inte alls in till det namnet. Ung-dressyr, varken jag eller någon av hästarna jag rider är speciellt unga. Men det är ändå ett namn som jag trivs bra med. Men samtisigt vill jag inte ha ett hästnamn på bloggen eftersom jag vill kunna skriva lite om min vardag också.

 

Jag har också funderat på att skaffa en blogg som heter christoffersson.blogg.se. Det är ju lite kortare än det jag har nu och lättare att skriva in. Men jag hatar att byta blogg. Att byta till ytterligare en ny känns väldigt veligt. Det värsta jag vet är personer som inte vet vad de vill göra, haha. 

 

Det känns ås löjligt alltihopa, att jag inte vet vad jag vill göra. Jag får panik så fort jag tänker o hur jag ska göra. Jag kan fastna i dessa tankemönster i flera timmar och bara försöka klura ut hur jag ska göra, dock utan resultat. Ja, gud vilka problem man kan ha...

 

Som ni nu kan se så har jag satt in en ny header. (Om inte, uppdatera sidan) Jag kommer även att byta bakgrund såsmåningom, men jag var helt enkelt tvungen att byta header eftersom den andra var så tråkig. Designen ska alltså inte se ut såhär.

Ja, ni lästa rubriken rätt!! Jasmine blev ju behandlad i tisdags också har jag gått ut och gått med henne både i tisdags och i onsdags.

 

Så igår fick jag prova att rida. Skulle skritta henne och göra lite skänkelvikningar så att hon skulle lära sig att använda bakkärran igen och trampa under sig. Det första jag tänkte när han sa att jag skulle göra skänkelviknignar var "Haha, som om det kommer att gå liksom, hon kan inte trampa under sig längre. Det har ju inte fungerat det senaste året!" Så jag kände mig otroligt skeptisk när jag plockade upp tyglarna i ridhuset igår. Men allt var bara bra?! Lika mycket stöd i båda tyglarna (har inte haft något stöd på höger innan och superstark på vänster tidigare) och supermjuk och rund form. Och framförallt, jag gjorde skänkelvikningar! (!!!!!!!!!!)

 

Ringde mamma på direkten och det var glädjetårar som kom. Har försökt med olika behandlingar i över ett år nu utan resultat. Detta var verkligen en sten som lättade från hjärtat och gav mig en skjuts uppåt i mitt hästintresse. Detta ska bli SÅ roligt! Nu är det bara sadel som ska fixas så kommer allt att bli super. 

 

 

Idag så gick jag ut och gick med Jasmine eftersom det är vad rehabiliteringskuren efter terapeuten säger att jag ska göra. Så det var bara i med headsetet i telefonen, på med musik och ut och traska i vintermörkret.

 

Det blev väldigt sent ut till stallet eftersom jag var ute på Torp innan och shoppade lite, så det var bara att slänga på en massa reflexer också. Kan stolt meddela att ajg var ute och gick hela 40 minuter. Detta är mycket för att vara mig eftersom jag är så extremt lat av mig. Hellre så skrittar jag iväg barbacka en tur istället för att gå ut och gå, haha.  Men jag kan även säga att det faktiskt var ganska roligt att vara ute och gå, fast det var nog musikens förtjänst, för när jag kom för långt in i skogen så var jag tvungen att vända eftersom jag är så otroligt mörkrädd, haha. Jasmine höll ju på att kolla in i skogen hela tiden som om det stod någon och tittade på oss. Usch, det gick fort tillbaka till stallet vill jag lova, haha!

 

Martijn fick en välförtjänt vilodag idag. Han har kämpat på fint de senaste dagarna. Imorgon blir det nog att ta en sväng ut på honom, det behöver han med sin överskottsenergi. Jag har dessutom planerat in att kanske skutta lite med honom i ridhuset på söndag, kommer bli kul. Tar med mig en hoppexpert till hjälp, såklart. ;)

 

Jamen detta är nog en av de mest kreativa rubrikerna jag någonsin skrivit. Kanske inte så kul att läsa, men alltid lika roligt att publicera vad det är för ursnygga saker man bär. 

 

Nu är det så att jag ska ta hand om Martijn i 7 veckor medan Sofia är nere i Spanien och jobbar på Sunshine tour. Jag ska ha honom som om han vore min egen, så jag sköter ju mockning, fodring och framförallt ridning.

 

Så nu hade jag då tänkt skaffa mig en ny design då jag inte gillar den jag har nu på något sätt. Så hade jag tänkt få med Martijn på ett hörn i headern också eftersom han kommer vara en stor del av mitt liv de nästkommande veckorna. 

 

Idag har det vart en Equiterapeut och behandlat Jasmine. Han kom hela vägen uppifrån Stockholm och han är specialist på SI-leden, en av lederna som Jasmine har vart skadad i. Hon har skrittats förhand idag och ska även skrittas imorgon. På Torsdag ska jag få rida och enligt terapeuten kommer Jasmines rörelsemönster ha förändrats något otroligt.

 

Jag orkar tyvärr inte dra hela historien om vad som hänt och hur han behandlade henne eftersom det är en lång och väldigt tråkigt historia som sträcker sig ända från när jag köpte henne. Men den senaste tiden har Jasmine varit i princip oridbar, så förhoppningsvis blir det ändring på det nu. Håller alla tummar och tår jag har för allt ska bli bra nu!

 

Utöver Jasmine och Goa då så hjälper jag även till att rida min kompis ponny Martijn ibland. Så i torsdags när jag fick en liten privatträning för hans ägare, Sofia så var han mycket (läs: mycket) pigg, så då blev det lite galopprace för att han skulle få ut lite av energin. Några varv fastnade på film, så here you go.

 

Imorgon är det äntligen dags för mig att få tävla igen. Tyvärr är det ju inte Jasmine jag ska starta, men det är inte så dåligt ändå, det är ju Goa jag ska starta.

Kom för någon timme sedan hem från Goas stall och har hållit mig lagom sysselsatt sedan dess. Putsat stövlar, lagt fram hjälm, ridbyxor, håruppsättning, piké, de nya handskarna mm. Vilket påminner mig om att jag måste sätta kamerabatteriet på laddning, haha. Min hjärna går verkligen på högvarv just nu. Jag är så taggad så att jag inte vet om jag ska stå eller sitta, dansa eller hoppa. Så just nu så sitter jag i alla fall och lyssnar på väldigt hög musik i mina högtalare. Vi snackar ärevarvslåtar just nu, Simply the best, Jump, Get off my back och många fler. Det får mig att taggataggatagga. Ni har inte tips på bra musik som är goa att rida till eller liknande?

 

Förut så var jag ju hos Goa. Jag red igenom henne i skritt inför imorn. Hon brukar vanligtvis inte ridas inför tävling, men eftersom jag bara suttit på henne tre gånger innan så kände jag att det kanske var nödvändigt att få rida henne dagen innan. Har faktiskt bara lyckats galoppera normalt på henne en gång, de andra gångerna jag försökt så har hon bara bockat. Så nu får det bära eller brista, haha. Hon har blivit riden hela denna veckan så förhoppningsvis har hon inte så himla mycket energi som de andra gångerna jag suttit på hennes rygg.